försöken förvandlas till tårar och blod.

Allt kan bara dra! Jag orkar verkligen inte.
De var som om jag rymde, klarade inte av de som var mitt liv och ville skapa nånting annat. Så jag provade de. Men de ända jag fick tillbaka var.. Inget gott iallafall.
Det blev trots allt ingen solskens historia..
Jag gjorde de för att må bra själv, för att visa att de faktiskt finns ärliga och bra människor nära mig som jag inte trodde fans. Jag ville se nånting annat än de som jag genom gått så länge. Ett mörker som inte tycktes ha något slut alls. De har inte slutat heller! De vet jag ju, men så som jag mått nu har jag.. Nog aldrig mått förut.
Men alla kan ju inte må bra. Iallafall inte du och jag på samma gång. Förlåt, Men jag visste faktiskt inte alls.. Jag trodde att du var på min sida på något vis. Att de jag såg, dig. Var så de var. Men nu så var de ju inte de! Och jag vet inte ens hur länge de varit såhär. Hur länge ni har pratat om mig och om hur jag har försökt finna ett bättre sett att leva på. Ett bättre sett att ha kontakt med människor.
Men hur kunde jag.. Ana att någon annan inte tyckte om de.
Och att sedan inte kunna utala sig om de till mig. Utan till min bästa kompis.
En natt av kärlek och värma av någon som inte var ett svin mot mig. Blev bara till att du tycker jag är vidrig, dum i huvudet och helt konstig. Jag har väl förstört allt för dig nu eller? Du tycks inte gilla mig iallafall.
Men jag.. Jag mådde bra för en gångs skull...

Jag borde sluta tänka! För de blir bara fel allting!!

Och Jenny, tack för att du stöttar mig.♥